Här hittar du de viktigaste bitarna och begreppen du behöver känna till för att leverera korrekta tryckunderlag till din produktion. Har du fler frågor så tveka inte att höra av dig, så hjälper vi dig!

Utfall – säkerhetsmarginalen som måste finnas

När man trycker på papper är det viktigt att artwork har utfall. Utfall kan liknas vid en säkerhetsmarginal som efter trycket skärs bort. Endast tryck på papper skall ha utfall, detta eftersom trycket sker på ett betydligt större pappersark som sedan skärs ner med hjälp av olika verktyg.

Normalt sett används tre mm utfall åt varje håll och kant. Säg att du skall trycka en röd fyrkant som är 100 x 100 mm när den är utklippt (beskuren). Den artwork du gör skall då ha formatet 106 x 106 mm.

Har du inte utfall på artwork riskerar du att få en tunn vit linje längs med en eller två sidor av den utklippta (beskurna) trycksaken. Detta eftersom verktygen som skär ner det stora arket till det färdiga formatet har en viss felmarginal. Använder du utfall, som skall vara den naturliga förlängningen av artwork, märks det inte över huvud taget om det blivit beskuret någon tiondels mm åt fel håll.

CMYK, PMS och RGB – vad betyder allt?

Alla är förkortningar av olika färgmodeller. En färgmodell kan bäst beskrivas som ett system som berättar hur olika färger arbetar tillsammans för att skapa nya färger.

Färgmodellerna skiljer sig också åt beroende på hur och var färgen visas. För fysiskt tryck används CMYK eller PMS. RGB är rent tekniskt omöjligt att använda eftersom det är en helt annan teknik.

CMYK är den vanligaste färgmodellen som består av färgerna cyan, magenta, gult och svart. Med hjälp av dessa fyra färger blandar man sedan fram alla färger. CMYK är samma sak som begreppet ”fyrfärgstryck”. Genom att lägga till en viss mängd färg på ett vitt papper skapas nya färger.

Vid tryck på en CD eller DVD, som är naturligt i silver, läggs en vit basyta för att simulera ett pappers vita yta.

PMS är så kallade dekorfärger där varje enskild nyans har ett eget nummer i en lång serie. PMS används ofta om endast ett fåtal färger som inte har några färgskiftningar i sig ska tryckas. Exempelvis helt svart bakgrund med en och samma nyans av gul text ovanpå.

RGB är en färgmodell som används i olika skärmar. Det står för röd, grön och blå. Till skillnad från CMYK och PMS som kräver en vit bakgrund är RGB en emitterande färgmodell, de tre färgerna lyser olika kraftigt för att skapa nya färger. Eftersom färgerna måste ge ifrån sig ett ljus är den tekniskt omöjlig att använda på ett papper.
Var uppmärksam när du skapar din artwork så inte RGB används om syftet är tryck på papper, detta eftersom RGB alltid omvandlas till CMYK innan tryck och då är nyansskillnader på det du ser på skärmen och det tryckta pappret helt oundvikliga.

Färgmättnad – lagom är bäst

Om du är helt ny inför termer som fyrfärgstryck, utfall och skärlinjer så är färgmättnad lite överkurs, men ändå bra att ha en grundkunskap om.

Vid fyrfärgstryck blandas som vi gått igenom de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart. Föreställ dig att du har fyra flaskor med en liter av varje färg som blandar ner i en hink. Varje centiliter av varje färg motsvarar 1 % av den färgens totala volym. Häller du i alla fyra liter blir det därför 400 % färg.

Du kan nå samma slutresultat på färgen du blandar fram även om du inte använder varenda droppe färg du har tillgänglig. Använder du all färg du har blir det ganska kladdigt – och det kommer bli mycket färg över.
Ungefär på samma sätt fungerar trycket på papper vid fyrfärgstryck. Når du 400 % färgmättnad, vilket är det absoluta taket, används så mycket färg att den har svårt att torka och ge en bra och jämn yta. Den maximala färgmättnaden som bör användas ligger runt 320-350 % lite beroende på hur stora ytor det täcker.

0 % färgmättnad är lika med helt vitt och 400 % färgmättnad är lika med väldigt svart. Samma djupa svärta går dock att uppnå även med mindre volym färg.

Upplösning – siffror att hålla koll på

När man arbetar med digitala original är det viktigt att de är högupplösta för bästa slutresultat. För trycksaker skall man använda sig av minst 300 DPI upplösning. Detta står för ”300 bildpunkter per tum”. När man öppnar ett nytt dokument i formgivningsprogram så finns det en inställningsruta där man får ange bland annat DPI. En vanlig bildskärm har normalt sett upplösningen 72 DPI, vilket innebär att bilder som används i en trycksak måste vara ca 4 gånger mer högupplösta jämför mot de som bara ska visas på en dator.

Då originalen görs på en bildskärm kan det vara svårt att med blotta ögat se om upplösningen är 72 eller 300 DPI i dokumentet. Vad som verkar skarpt på bildskärmen kan bli betydligt sämre i tryck, därför är det extra viktigt att hålla koll på att dokumentet och bilderna som används håller hög upplösning.

Används för låg upplösning i din artwork för tryck blir resultatet grynigt, suddigt och kan upplevas som generellt otydligt.

Filformat – vad ska jag leverera?

Standard för tryckoriginal är PDF-dokument. Alla formgivningsprogram som lämpar sig för att skapa tryckoriginal kan spara, eller exportera som det ibland kallas, till tryckfärdiga PDF.

När PDF-dokumentet sparas för tryck är det viktigt att alla typsnitt och bilder ”bäddas in” korrekt i PDF-dokumentet.